Sterilisering kan ske med ett flertal olika apparater och oavsett vilken som används är det viktigt att användarna har kunskap i användning och rengöring för att det alltid ska uppnås komplett sterilisering. Det finns exempel:
Sterilisering med autoklav
En autoklav steriliserar med torr, mättad vattenånga i hög temperatur. De fungerar därmed som en ångkokare där ångan tränger bort luften. På grund av att dessa är effektiva, enkla att använda och miljövänliga är detta den vanligaste vägen för sterilisering av instrument inom sjukvården.
Ångan uppnår en nivå av 121 – 134 grader och sterilisering i en autoklav sker i 15 minuter ner till 3 minuter (beroende på värme). Det är därmed även ett snabbt sätt att nå resultat.
En fördel med att använda en autoklav är även att det finns modeller som hanterar produkter som ihåliga, porösa eller förpackade. Detta framgår utifrån vilken klassifikation modellen är på.
Sterilisering med torr värme
Ett annat alternativ är att sterilisering sker med hög värme. Det ska då vara minst 160 grader och det som avgör effekten är värmenivån och tiden som produkten steriliseras. Är det exempelvis 160 grader krävs två timmar men är det 180 grader krävs bara 30 minuter.
Enligt Vårdhandboken passar denna steriliseringsprocess bäst om det handlar om metall eller glas. När metoden används krävs specifikt förpackningsmaterial.
Sterilisering med lågtemperatursterilisator
För att sterilisera i lägre temperatur används formaldehyd vilket omvandlas till gas. Genom denna process kan sterilisering med autoklav ske i temperaturer mellan 60 och 80 grader. Det kan därmed vara ett alternativ mot autoklav då denna kräver minst 121 grad.
Det som avgör steriliseringens effekt är tiden, gasens koncentration samt grad av fuktighet på gasen. Detta är däremot en betydligt mer känslig metod än att exempelvis använda en autoklav. Detta genom att det flera parametrar som måste stämma för att effekt ska uppnås.
- Väteperoxid
Ett ytterligare alternativ för sterilisering i låga temperaturer är att använda väteperoxid. I detta fall kommer väteperoxid att diffundera och därmed nå samtliga ytor på den produkt som ska steriliseras. Detta kan ske i en temperatur på 46 till 50 grader.
Här finns däremot vissa begränsningar gällande vilka material som kan steriliseras. Det går inte att använda på produkter som delvis består av cellulosa. Därmed går det inte att sterilisera textilier. I detta fall kan istället en autoklav som klassad för att klara av ”porösa produkter” att användas.
Vilken steriliseringsmetod som bör väljas beror alltså främst på produktens material samt om den har håligheter eller inte.